Säteriets historia
Troligen var det Gertrud Grip, känd från "Kärlekssagan i Björkeberga" med Lars Wivallius, som på 1630-talet lät bygga upp Skeinge. I samband med en sentida renovering hittades inmurat i skorstenen ett mynt från drottning Kristinas tid.
Skeinge fick sätesfrihet och under några årtionden hade Verums socken två adelsägda storgårdar, Björkeberga och Skeinge, som låg endast ett par kilometer från varandra. Skeinge tycks ha varit det större av de båda herresätena.
I en beskrivning från 1671 anges att 30 gårdar lyder under Skeinge.
Skeinges "corps de logi" omkring 1900
Skeinge säteri, hade sedan fideikommissrättigheterna överflyttats till Hyby, köpts av den förre ägarens svåger hovmarskalken greve Corfitz Ludvig Beck-Friis på Börringekloster. Därefter ägdes säteriet från omkring 1830 av hovmarskalken greve Nils Anton Bark, som var gift med Sofia Maria Beck-Friis. Greve Bark tvingades sälja och Skeinge inropades på auktion den 25 september 1841 av den rike bonden och handelsmannen Nils Pehrsson från Marklunda i Osby. I köpeskillingen 36 000 riksdaler ingick även Nedre Skeinge och Maglaröd.
Omkring 1850 överläts säteriet till possessionaten C. Holst, som kom från Danmark. Sedan denne kommit i ekonomiskt trångmål övertogs säteriet omkring 1860 av ett konsortium bestående av herrarna von Seth, Kockum och Tranchell, senare endast Kockum.
År 1873 köptes Skeinge och delar av Björkeberga av den danske länsgreven Harald Holck-Hardenberg som ägde egendomarna till 1908 då trävarubolaget Olofsson och Andersson i Hvetlanda övertog dem.
Därefter blev dansken M. Kjellerup Tage-Hansen ägare av Skeinge 1914. Sedan 1927 ägs Skeinge säteri av släkten Brunnström och den förste innehavaren av dem var Sture Brunnström från Stureholm, Välinge socken.
Utdrag ur boken "Verum förr eller senare" (Mats Pettersson, Claes Ruderstam, Ida Lindén), 2006